fredag 30 mars 2012

Återkoppla

Häromveckan var jag på ett seminarium där frågan om hur forskaren ska ge feedback å återkoppla resultaten till de personer som intervjuats/deltagit togs upp (det här rörde antropologi så frågan var väldans relevant vilket den förstås inte alltid är beroende på vad som studeras).

Jag tänker spontant att det är intressant för mig att få veta hur jag ligger till jämfört med andra om jag t ex besvarar en enkät om hälsa eller motionsvanor eller datoranvändning. Å att jag vill veta vad forskaren drog för slutsatser.

En närvarande forskare svarade dock att han inte alltid tycker att det behövs. Det beror helt enkelt på vad vi frågar om. En gång hade han studerat uppfattningar om wich craft (häxkonst/trollkonst?) å menade att vad han ansåg om det eller fick fram ur ett forskningsperspektiv inte egentligen behövde återkopplas. Vad skulle alla de som är förvissade om att fenomenet existerar göra med hans vetenskapliga analys å artiklar? Knappast nåt va.

torsdag 29 mars 2012

Skära med kniv genom genusstrukturen i rummet

Nu har det hänt igen. Jag har suttit i ett rum där män mellan 30 å 60 år pratade, bekräftade å berömde varann som i nåt slags klubb för inbördes beundran. Medan andra halvan av rummet bestod av män med utländsk bakgrund å unga svenska kvinnor. Å det var som om männen inte märkte att vi var där. För dem utgjorde vi bara en publik.

För att ge er en bild:
- En av dem citerade böckerna Heart of Darkness (Conrad) och The Plague (Camus) i sin avhandling.
- En av dem pratar å pratar å pratar om hur han älskar att lyfta fram andra. Men avbryter så fort nån annan säger nåt.
- En av dem skriver lappar till andra å skickar runt i rummet under pågående möten.

Note to self: om det nånsin blir en avhandling, gör inga fåniga acknowledgements till Kentskivor å citera inte Edith (om hon inte, när hon väl lärt sig prata, säger nåt riktigt jävla smart förstås å det lär hon förvisso göra men antagligen har det inte alls att göra i en avhandling).

Läs bara den där lilla meningen, citatet

Tror jag ska ha det som mitt mindfulnessmantra.

onsdag 28 mars 2012

Skriva

Jag vet en person som hade som mål att hens avhandling skulle skrivas på ett sätt som gjorde att hens föräldrar som inte hade någon hög utbildning (minns inte exakt utbildningsnivån å hittar inte avhandlingen online) skulle kunna läsa å förstå. Det låter så himla sympatiskt.

På mitt område skriver vi inte avhandlingar på svenska. Det gör att mina föräldrar sannolikt aldrig skulle få nån direkt behållning av det jag skriver även om de tog sig igenom texten. Däremot vore det ju kul om jag kunde beskriva å sammanfatta det jag gör på ett begripligt sätt för den som inte vill eller kan tillgodogöra sig vetenskapliga artiklar.

Så nu fortsätter jag med nästa uppgift i min kurs i vetenskapligt skrivande.